I brutna poeters sällskap reser jag;

ene är halt, ack bevandrade,
är orden från hans väderbitna gestalt.

andre är stum, ack det skrivna,
formad av livsöden, är ett kuriosum.

tredje ej vis, ack hans ord,
väger djup och mening mer än en notis.

fjärde blind, ack med mättade ord,
skriver han prosa om en sommarvind.

femte senil, ack erfarna är hans ord,
och språkbruket är poesi med stil.

I brutna poeters sällskap,
reser jag med, meter för meter,
även om en del påstår,
de är inga poeter.

Skriven 2010-04-23 | Kristian Lind © 1999-2010