Vi var bjudna på surströmmingsfesten
och, som en gest åt gästen öppnades burken
långt ute på plan och bars in sköljd under kran
och åts sen ute på en altan...

Timmarna gick det åts, dracks och vi alla njöt!
Sista nattgroggen serverades inne och samtalet
gott flöt men så plötsligt pratet tröt...

En lukt av en doft, som ingen inne ville ha
den runt sig om oss alla la
nån sa, att doften är så stark att man på den kan ta...

Då stod husets hund framför oss viftade på svansen
och nästan skrattande så pockade på oss, men fansen
tog ej chansen till den dansen!

Det var han, som luktade så illa
och husse visste vilken doft hunden gilla
så han hade över burken sett till att ett tungt lock trilla

Men tydligen hade hunden lyckats peta bort toppen
vätska runnit ut och i den hade han rullat runt kroppen
och vi förstod de önskade hoppen:

Att även vi alla
direkt för hans nya kostym skulle falla
och tralla, men istället buorden så här skalla:

Ta ut hunden
och det på sekunden
och varför lät du honom inte vara bunden?

Så husse for upp och sa till hunden, vi går ut
så vi på detta elände får ett slut
och du skulle ju veta hut...

Från fönstren vi sen kunde följa
hur schampoo tvålades in och steg upp som en bölja
och hunden och husse kom in
och husse sa, nu är han väl fin...

Och hundens päls var så lockig och grann som ett krull
så vi tog ett foto av honom för säkerhets skull
och nästa dag när vi vakna
nån sa att under natten lockarna de bara rakna
gode tid vad jag dem sen sakna...