Hennes tår lekte med skummet från det varma badet.
Skuggorna från ljuset på badkarskanten lekte mot väggen
då fläkten diskret försökte dra till sig dens låga.
Hon lutade huvudet mot kanten och det varma vattnet omslöt henne.
Hon försökte hinna ikapp tankarna om valen hon gjorde.
Hur hade det blivit såhär? När var det bekräftelsen som var det viktigaste?
När andras åsikter och bemötande var det som höll livslinan för dagen.

Mobilen surrade på golvet och hon slöt sina ögon.
Om hon bara kunde börja om.
Igen.
Fast hon hade försökt så många gånger.
Det räcker inte alltid att börja om.
För man faller ofta i samma fälla igen.

Blickar. Tal. Frågor. Närhet.
Från alla.
Till henne.
Det var det hon trodde att hon behövde.
Hela tiden.

Hennes tår lekte med skummet från det varma badet.
Skuggorna på väggen påminde henne om vad hon jagades av
då fläkten påminde henne om att hon försökte suga upp all uppmärksamhet hon kunde få
Hon lutade huvudet mot kanten och det varma vattnet omslöt henne.
I ett kar utav beröring och ord
Men inte ett kar utav lycka
Hon hade redan tagit ur allt syre