Den alldeles för höga sängen tar mig nära den dammprydda kristallkronan
Jag sträcker ut min ena fot
Drar tårna längst kristallerna och dammet faller som ett diamantstoft över sängen
Vi säger ingenting
Bara ljudet av de dansande kristallerna klingar mellan de fyra väggarna

Med nakna kroppar på rena lakan ligger vi tysta
Drar in känslan av att känna sig som en...fast man egentligen är två
Känslan av att två huvuden med röriga tankar plötsligt blir parallella
Du drar dina fingrar ömt längst min sida
Mina andetag tycks höjas flera tusen decibel
Snart kommer väl grannarna och knackar på

Och man säger att blickar kan döda
Men dina är inte mörka utav hat
De är mörka utav eld
Du brinner av kärlek
Jag brinner utav kärlek
Och vi brinner ihop
Här
På rena lakan
I en alldeles för hög säng
Och vi älskar i ett stoft utav damm utan att det spelar någon roll
För vi är i samma damm
I samma stund
På samma plats
Vi är här
Vi säger ingenting
Vi bara vet