Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Till minnet av Rotti

I kvällens unga timmar är miljon-
programsbetongen lika vit
som himlen över hällebergets höjder.
När kommer du tillbaka hit?

Vi låste dörren när du for iväg
mot ljusets djupa hemlighet,
och nu när skymningen har svärtats ut
bevakar vi var vit planet.

När kommer du tillbaka hit ner kompis?
Vi sitter här i natt och ser
hur världens toner vissnar ut till svartvitt
när våren flyr från ditt kvarter.

Du var en kung med kedja runt din hals
men älskad i din lägenhet
du lämnade åt smärta i ett vårregn.
Nu är du ljusets hemlighet …

Vi hoppas att du ser oss ifrån ljuset
hur vi ska åldras här i många år
och alltid minnas Rotti när det regnar,
hur du var värd varenda tår.




Bunden vers av Anguis
Läst 760 gånger och applåderad av 19 personer
Utvald text
Publicerad 2010-05-03 02:14



Bookmark and Share


  © anakreon VIP
Underbart vacker.
Calle
2014-12-06

    © Birgitta Wäppling VIP
En dikt som lockar till läsning med sin annorlunda form.
Du skapar bilder av förortsmiljö, sorg, saknad och kärlek. Och du gör det bra.

Man lockas att läsa mer.
2012-07-20

  Smultris
jag kan fortfarande inte läsa denna utan att gråta, jag saknar min Elvis så jag kan dö.
2011-01-29

  Smultris
jag saknar honom så det värker inuti mig, jag pratar om honom varje dag med folk som också älskade honom... (Pia lager, morsan osv)
senast igår sa jag högt för mig själv när jag lagade middagen; "Elvis ääälskade pannkakor"...

men ok, nog om minnen, dikten är bra, vacker och talande men just dessa ord kan jag inte bedömma eftersom Elvis tränger igenom alldeles för mycket och sorgen blir för stor.
2010-05-06

  Daniel_78 VIP
spännande form. för mig plockar du fram en disig förortsmiljö fyll med kärlek. och den känns.
2010-05-03

    ej medlem längre
Äntligen en ny dikt från dig vännen! Och vilken dikt sen...
Tårarna rinner här och jag läser om och om igen och känner smärtan och saknaden i dina ord. Smärtan bleknar med tiden men aldrig känslan av samhörihet och upplevelserna man har gemensamt. En oerhört stark och berörande dikt som jag sparar så klart!
2010-05-03
  > Nästa text
< Föregående

Anguis
Anguis