Marie bromsar tunnelbannetåget vid T-centralens perrong. Hon tänker: Fy fan, folk gör mig tokig!Alltid samma sak, nerklottrade vagnar. Fri passagerare. Och en jävla ful dress. SL-skit!
Marie ser ut mot kortändan av den överfulla perrongen. Där står det en kille. Han sträcker på
sig och käftande skriker han.
-Eh bruden, ta och snygga till dig va.
En typisk förotskille med frän stil låter sig förföras av ekande skratt. Hans gäng stirrar
njutningsfullt på marie.
-Ska du med, för dörrarna stängs? Säger hon.
Hon stirrar hotfullt på killen.
- vad gör du, subba, jag ska knulla dig och din mamma.
Marie ser honom klumpigt springa mot förarhytten. Hon startar tåget, han dunkar sin hand-
flata på förarhyttens fönster och loskar. Hon ser hans ilskna ögon. Hon ler retfullt tillbaka med knivar till ögon.



Marie är en kvinna på 40 år. Hon har kört tunnelbana i hela sitt liv. Hon har sett det förändras.
Hon tycker inte om nuet. Hon lever i sin egen värld.
Hållplats för hållplats kör hon lungt tills hon bromsar in vid skärholmen. När hon öppnar
dörrarana ser hon myller av folk som både stiger på och av. Mitt i vimlet ser hon en klottrare som
hon har sett förut.
-Nu får det vara nog, säger hon högt för sig själv inne i hytten. Sen startar hon tåget och lutar
huvudet framåt mot mikrofonen och säger:
-Välkommna till dödståget.
Skratt från passagervagnen trängde in i förarhytten.
-De tror väl att jag är en ungdom som har brutit sig in i förarhytten. Låt dem tro det, snart
märker de vem det egentligen är.
Hon skrattar högt för sig själv.



Utanför maries lilla värld finns de som skall dömas av henne.
I tunnelbananas vagn råder det dunkel. Tidningar ligger slängda över säten och golv. Klotter överallt.
-Tycker du inte att tåget åker fortarte Achmed?
-Nej Sarid skulle den göra det , har vi en förare som kan stoppa det!
Någon ställer sig upp och gapar:
-Vårberg, vårberg, hållplatsen, vad händer?
Panik bryter ut.
-Nödbromsen! skriker någon.
En full finsk man drar i den.
-Vittu! Skriker han. -Den inte funka!



Mitt i Stockholm i SL's kontrollrum blinkar en röd varningslampa. Tåget har ökat farten, vårberg
har passerats.
-Kontakta föraren, säger någon nervöst.
-B2, kom.B2, kom. B2, kom, hör du mig, vad är det som händer, varför kör du förbi hållplatsen?
Jag kräver en förklaring! B2, kom.
-B2 här. Jag vill inte stanna tåget.
-B2, kom är du inte klok, stanna tåget folk kan dö, stanna säger jag!
-B2, här Nej!
-B2, kom. B2?
Hon svarar inte.
-Varna de andra framför!



I tunnelbanevagnarna råder det panik. En chockad man skrattar och säger:
-Bästa föraren på 20 år.
De troende i vagnen samlar sig och ber stillsamt en bön. Under bönen hörs högtalarrösten igen:
-Fittja snart, så njut under er sista minut och sekunder.
En psykopats skratt väller ut i vagnen. Ett knaster hörs och mikrofonen stängs av. En del står och sparkar på förarhyttsdörren i hopp om att stoppa Marie.
-Jävla subba! skriker någon.
-Idioter, hörs det i högtalarna, rösten i den fortsätter: Ni är en samling sopor. Hallunda passeras nu, säger hon. De som vill kan hjälpa mig att räkna ned.
Tåget svischar förbi Hallundas station. Och fortsätter mot betong klossarna vid spårets slut.
Så hörs Maries röst i högtalarna igen.
- Nästa station är dödsriket, säger hon.



En smäll,vagnar flyger.Skrik.Sedan en brinnande tystnad