Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

hepp!

Du får ligga kvar min söta bänga vän.



Sanna

 

En svart magi i dina ögonstenar 
förtrollar målen som de siktar på
som dyra blåa diamanter lockar
de fattiga från varje enslig vrå
att döden endast blir så likgiltig.
Det är ditt svarta gift min sanna vän, 
den drömda skatten från förflutna nätter. 
Din blick som kuvar övermakt hos män.
 
För flera år sen såg jag blicken klä
av väsen från en bortglömd sinnesvärld, 
fick mig att tro att den var tappad tro 
som delats från mig innan tidens färd
men aldrig såg jag den så giftigt vacker
som när du log mot lås i nattligt ljus
och kyssar skänkte tidlösheten frihet   
att mala tid och tusen mil till grus. 

Du blev som gift för mig en gång i tiden - 
med höga himlar och med djupa hål. 
Du gav mig vita stjärnor ur din himmel. 
I sänkor låg jag på en bädd av stål, 
försökte klättra upp till jordnivå. 
Du flög, nu flyger du till Mocambique.
Jag tänker att förflutet är vår framtid
men drömmer ständigt om en sista blick. 

Bedövad räknar jag sekunder nu 
och drömmer mig till Afrikas savann
emedan giftet i mig börjar verka 
än mer och stadigt att vi fann varann.  
Jag tror att ödet skrattar åt oss nu 
men du var alltid värd dess pris min vän
fast världen runt mig sjunker längre ner  
var gång jag måste ta din blick igen.  




Bunden vers (Blankvers) av Anguis
Läst 785 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2008-07-12 00:12



Bookmark and Share


  Maani
"Jag tror att ödet skrattar åt oss nu
men du var alltid värd dess pris min vän
fast världen runt mig sjunker längre ner
var gång jag måste ta din blick igen." - Så himla bra skrivet!
2014-11-19

  Junitvillingen
På något vis ser jag Tristan & Isolde framför mig när jag läser denna...kanske beror det på ditt språk, kanske på handlingen...känns som en Medeltida-roman. Och det är såååå bra!!
2009-05-07

  Thurizas
helt jävla underbar text och jag såg framför mig de mest blåa av ögon..
2008-09-21

  lyckeli
Riktigt snyggt...
2008-07-13

    ej medlem längre
Jag håller med att du är mästare på bunden vers och denna jambisk femfotare tillhör mina favoriter av dig från och med nu!:)))
2008-07-13

  Smultris
jo allt går bara man vill, det är min filosofi iaf.
somliga saker dör aldrig men det var inget nytt på himlen.

vad gäller skrivandet så är du lika bra idag som när du blev medlem här på sidan för 4 år sedan, sen att du ofta byter namn det verkar inte alla förstå... inte heller att du är den bäste på bundet på den här sidan...

du är ett orginal, ett litet orakel... och nu ska jag gå och sätta på kaffe.
2008-07-12

  Gunnar Norrman
Det här får mig att tänka på sagoväsen, som skogsrået, älvor m.m. Där finns också något magiskt lockande, men också farligt, som suger mod och kraft ur den starkaste man.
Ja, livet är sig likt, även på 2000-talet. Falstaff Fakir talade om de 5 farliga F:en. Jag tror det var Flickan, flaskan,fogden, fiskalen och fan . Det gäller väl än???
2008-07-12

  inutimonster
det är ett bra flyt, och ordval osv, men något jag inte förstår mig på är adjektiv. jag tycker man bygger stämningen utan minst lika bra och lämnar det lite mindre uppenbart. men hell, jag är dödstrött och svamlar bara. gillar inte ingressen heller. känns som jag läst det alldeles för många gånger förut med liknande ord. men igen - cred ska du ha för att det är så grymt välskrivet och flyter på så snyggt och jag gillar det där med höga himlar och djupa hål. där fastnade adjektiven (jag låter lite som en onykter lågstadielärare nu, bäst jag slutar min kommentar innan någon spärrar in mig någonstans)
2008-07-12

  Erik L
Mycket välskrivet alster! Jag blir alltid glad av att läsa dikter av någon som har "koll" på var versfötterna ska sättas ner och när rimmen flyter ledigt in blir jag än gladare vid mitt läsande!
2008-07-12
  > Nästa text
< Föregående

Anguis
Anguis