hörde du?
hörde du? kände du? smekningen som var från mig? i nattens sena timma
man kan väl inte höra en smekning heller? svarade hon missbelåtet
jo, svarade han, om man har lärt sig lyssna till vingslagen från en nattfjäril och hört hur vinden leker över dess känsliga vingar utan att vare sig färg eller ton ändras eller förstörs då kan man oxå höra en smekning
hmmm? du talar i gåtor? vem, säg mig vem? kan höra detta som du så storartat talar om ingen människa i alla fall då måste man antingen vara en ängel eller en gud eller hur?
den som drivit omkring på tusende hav den som vandrat vilse i öknar av människohjärtan och dock ej låtit bitterheten slå rot den som hört kärlekens milda röst när den kallar och ändå svultit till döds bland dukade bord den som tränat sina öron att höra om natten sången från den evige och Hans majestät den som borrat efter vatten bland dypölar av själar och trots det ej givit upp den kan höra en smekning
lär mig det! jag vill! jag, jag, jag, jag ge mig det nu!! jag vill ha det! ge mig det nu, nu, nu!
först måste du lära dig att ge sen kan du få säg till din själ att stilla sig säg till ditt jag att bli tyst ingen kan befalla kärleken ingen som säger JAG VILL GE MIG kan någonsin höra en smekning på tiotusentals mils avstånd ge så skall du få lyssna så ska du få höra att du inte pratar betyder inte att du lyssnar för du tänker redan ut svaren råden, du vill ge, ja du lyssnar inte till den andres hjärtslag du andas inte in dem du känner inte någon annan än dig själv och ditt jag och ditt hjärta är förbittrat och du vill ha av girighet
MEN, MEN HUR KAN DU SÄGA SÅ OM MIG? DU KÄNNER MIG INTE! NU KÄNNER JAG MIG KRÄNKT!
nu går jag
jag går bort och väntar på att du ska höra och känna mina smekningar i natten
MEN DET GÅR JU INTE? FATTAR DU INTE DET? DET GÅR JU BARA INTE?
mina böners ljud är det samma lyssna efter dem sen kommer jag åter
MEN MEN MEN
han gick och hon stod kvar
dock en natt när månen var guld så kände hon hur något lättare än vind röra vid hennes kind
hon låg helt stilla hon rös
sen hörde hon vingslagen av nattfjärilen
hon hörde oxå fotsteg ute på den grusade gången hon hörde hjärtslagen från den älskade och hon viskade stilla
jag hör dina smekigar kom kom kom
kb
Prosa
(Fabel/Saga)
av
Karl-Bo Lundstedt
Läst 689 gånger och applåderad av 12 personer Publicerad 2010-05-07 07:09
|
Nästa text
Föregående Karl-Bo Lundstedt |