- Sanning! Ordet ekande och studsade som en överpumpad basketboll mellan de kala väggarna.
Sanningen hade blivit ett föremål för analys och diskussion. För bakom sanningen frodas en påklistrad och överskön verklighet, där just sanningen användes som rättfärdigt instrument. Ingen förstod det vansinnigt självklara att definitionen var oerhört subjektiv. En sanning finns i betraktarens ögon, inte i orden.

Att göra det oerhört enkelt för sig, är att luta sig tillbaka och köra den brutala sanningsleden och därigenom skydda sin överblottade ryggtavla. För samvetet skall alltid attackeras, och därigenom ska inte ens en Madonnavit lögn accepteras.

Så vad är då en sanning?

Då definitionen av den är så vansinnigt luddig, så kan inte svaret bli tydligt.

Sanning är det som sker bakom ugnsluckan då brödet gräddas, där kan ingen vara med och påverka dess process. Då resultatet av det är lika för alla betraktare så kan sanningen verifieras inför alla med samma verklighetsbild.

Feghet kan vara att man lutar sig åt sin verklighet och däröver blottar sin brutala sanning till omvärlden. Där kan också lögnen finnas omedvetet, då kontrollen över omgivningens uppfattning inte kan genomföras.

Sanning är kunskap och förståelse,
sanning är empati och objektivitet,
sanning är ren, skär och tydlig i sitt budskap.

Sanning är inte elakhet
Sanning är inte självisk i sin uppfattning

Sanningen är många gånger kärlek.

Utanför härjar lögnen som allt för många gånger förpackas lockande presentpapper och fina glittrande snören.