lönlös fruktan släpps fri
framför
din vackra kropp

ljuva lemmar som alstrar överlevnad
oavsett
konsekvens

yttre faktorer
stormar och förfrusen hemlängtan
slår inte ut
står inte ut

bara, nakna blickar som speglas
mot en kallskuren vilja
att låta åtrån få äga världen

från den stunden
låter jag hjärtat finna sin orkan
och hoppas
att den sista andningen
vänder bladet
och skapar en ny naturlag