Skadeglädje sägs vara den bästa glädjen.

men egentligen borde väl det egentligen bara visa att man är beroende av sina okompanjoner , man måste få dem att känna sig oultimata för att finna sin egna inre frid på grund av sin egna patetiskhet.

JA, JAG VILL PÅSTÅ ATT DET ÄR PATETISKT.

Även känner vi alla det. Utom om dem vi håller som kärast. Dem lider vi med.
Osannerlig sjukdom, med vi alla bär på den.

Den som bringar en lycka kommer med mest lidande.
Och sina okompanjoner som man egentligen bara är avundsjuk av bringar en glädje.

I detta fall vill säga.

Så ologiskt. Men det mest logiska.