jag ska måla en tavla
använda mitt hår som pensel
och med mina sönderspruckna rynkor
ska jag tappa bort känseln

av bilden jag har i min hjärna
att döma, kommer detta att stå mig dyrt
för jag glömde helt bort att lyssna
på hjärtslaget som övertrasserat pulsen

när jag trampade på paniken
fick jag göra om min världsbild
för jag blev en självisk- ande
konstnär- ingen lyssnade på tragiken
för detta är ju helt sjukt

jag saknar ju helt logiken
och det är bara att beklaga
min konstighetsfaktor 28
det finns ju inget annat att hitta på
då man är galen som få