Det är olidligt

jag är malplacerad,

vad gör jag här?

Sparkar och skriker

som ett barn

som bara vill

någonting annat

än just det här.

Är bara till förtret,

dom andra vill

slippa se mig,

har ingen stans att

ta vägen.

Ett rent helvete,

ett moment 22 (light)

Ute i solen tjugotvå

i mitt inre en

krigisk turbulens.

Vart finns den båt

att fara iväg uti,

till havs på läns?

En kust, en strand,

en hamn, en famn,

ett enda skäl

som gör mig hel.

Vart finns den sirén

som vill mig väl,

vart finns en hand

som kan göra mig hel?