Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I kamp mot Anorexia

640....
640 äckliga kalorier har kommit in i systemet idag
kluggar igen mitt liv
dödar mig av ångest

Det är vidrigt, avskyvärt, fruktansvärt
Vart tog allt skelett vägen?
Det växer igen av hinnor med fett
all maten springer till mina ben
lägger sig där som en stor klump

vad håller jag på med?
Frågan är, vilket av dom?
vad håller jag på med, äter?
vad håller jag på med, inte äter?

Ana står i dörröppningen med sitt korta svarta hår
kramar om sin smala skelettarm
rör sina smala skelettben mot mig
sätter sig framför mig
skriker med jäll stämma
smeker mig över ryggen
bränner mot min hud
mot allt överflödigt

jag behöver inte mer än henne för att leva
jag försvinner, tynar bort
precis som planen är

bara 10 kg till....
det har alltid varit bara 10 kg till....
oavsett var man började och var man är nu

vi kan inte separeras
du är en del av mig
jag är aldrig ensam
Ana står där vid min sida
kysser mig så att jag får röda märken på kinderna

I en kamp mot anorexia
jag skulle ändå inte vilja kalla det kamp
hur mycket anstränger jag mig?
Det är lättare att ha det som jag har det

"ät nyttigt och träna bra"
ingen energi
orkar inte bry mig
jag bryr mig bara om mig och min sjukdom

me & me & me
me, myself and I

Ana Ana Ana Ana Ana




Fri vers av Citrusblomma
Läst 288 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-06-07 17:21



Bookmark and Share


  horror vacui
får mig onekligen att tänka på anas song med silverchair.
vet inte vad jag ska skriva riktigt.
det finns liksom ingen bra respons på något sådant.
men det är starkt att skriva om det! att dela med sig av det!
så tack för att vi får läsa...
2010-06-07

  Karin E
Bra text- bra att du skriver. Jag vet inte vad jag ska skriva mer, eftersom jag lider så mycket med dig, och alla, som har anorexia. Men kämpa på - det är värt det. Kram
2010-06-07
  > Nästa text
< Föregående

Citrusblomma
Citrusblomma