i de böljande fjällens grönska

 finns du min älskade

i de klara fjällbäckars porlande

finns ditt skratt när du ler emot mig

när morgonsolen som aldrig gick ned riktigt

sträcker på sig och gäspar godmorgon

midnattssolen väckte ju den till morgon

allt för tidigt för att den skulle hinna med sig

då såg jag dig

solens strålar visade ditt jag

du blinkade på ditt vis och sa tittut

i backar som trampats av många fötter

såg jag endast våra fotsteg

hur vi gick och samtalade med varann

om livet och hur det kan vara

lyssnar till måsars skri nu

ensamt låter det

men solen går upp o ner

precis som förr

bara fotsteg saknas