Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

FÖRGÄTMIGEJ



Livet tar och livet ger...

Man vet aldrig vad som sker.

Du hade inte ens ett namn

Nu har Gud dig i sin famn.


I tio veckor bar jag dej,

tills benen vek sig under mej.

Då valde du att göra slut

på detta liv och komma ut.


Livet blir ej som man tror.

Jag fick inte bli din mor...

Men hjärtat ropar ut till dej:

Mitt lilla barn, förgät mig ej!




Fri vers av Camilla Heinonen VIP
Läst 708 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-06-10 08:09



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Innerlig text som träffar mig mitt i hjärtat. Den starkaste kärleken måste vara ”moderskärlek”.
Tänk om vi män kunde visa vår kvinna sådan ömhet... (då skulle livet le).
2020-11-17

  mare VIP
Sorgens ton...vackert skrivet..
2010-06-11

    ej medlem längre
Du beskriver så vackert sorgen över ett förlorat barn...
Jag blev berörd...
2010-06-10

  Fredrik Stillesjö
Låt de rara blå lysa över den lilla... Hälsar vännen Fredrik
2010-06-10
  > Nästa text
< Föregående

Camilla Heinonen
Camilla Heinonen VIP