Med den skadeskjutna kråkan i min hand, log jag mot döden när livet släcktes i den stackars fågelns ögon. Kråkans sista ord var konstiga, jag förstod inte riktigt. Och då hade jag ändå druckit en flaska rött och kraxade rätt duktigt själv. Undrar vad han ville få fram egentligen? Eller sade han bara adjö kanske?

Aja, spela roll.

Jag log och lade honom i en Adidas-skolåda från förra årets modell och sprutade på tändvätska. Sedan tände jag på hela skiten och såg på när denna en gång flygande varelse blev till aska och åter igen en del av vår moderjord.

Det var vackert!