Ni glömmer av att världen är vacker
Kung ideals frusna stad
Svårt att skydda sig mot kylan
Som ni omger er själva med
Jag dränker stadens röster
I musiken som eran kyla inte kan frysa
Och man kan tro att det räcker
Men eran sjukdom är spridd
Och det gör ont att se på
Omma sår på fötterna avslöjar
Att jag sprungit på samma mark
Men mina ögon har vilat på en annan värld
Kylan har förfrusit era ögon
Ni har fastnat på er egen spegelbild
Det finns alltid vackrare
Men ni är trogna tjänare vid kung ideals fötter
Redo för en blodig kamp
Ni gick till gränden och bytte eran värme
Mot ett yttre som bara flyttar någons varma blod
Lite längre ner
Kanske ska man se det som en omtänksamhet
Att ni gav det unika ni hade
För någon annans värme
Eller var det kylan som gjorde er blinda