Bertil står på tröskeln och ler.
"Kom närmare! Mer, mer!"
På andra sidan finns det som
bara han ser.
En plats dit man kommer
trots att man inte ber.

Han böjer sig och säger "adjö"
till er.
Nu försvinner han ut och syns
aldrig mer.

Bertil stod på tröskeln och log,
nu står där fler.
Snart också du, det finns inte tid
till att sörja att han dog.