Någonstans under fönsterbrädan jag sitter på
har en fjäril fastnat i min sänglampa

jag sitter här för att balkongdörren gick inte upp
så nu luktar mitt rum rök

jag är så trött på att behöva kopiera "å" och le varje dag
som om det inte störde mig

jag är trött på pressen att vara prinsessa när det jag vill
är att få skjuta mig i huvudet och avblåsa hela läkningsprocessen

ingen vet vad som händer efter döden
ändå har vi en vision om att den ska ta bort vårt lidande
alla har den inställningen
det är därför tanken på att det alltid finns en utväg från livet
är så betryggande
om vi känner för att vandra den vägen

men ingen vet vad som händer efter döden
för att alla fruktar den i mer eller mindre mängder

som med allt annat jag upptäckt har jag märkt att
det som avgör våra val är hur stor del vi är villiga att uppoffra
för den delen vi finner viktigare

på detta här jag exempel:

1 jag uppoffrade min bästa vän för att vågskålen med faktumet
att hon låg med min pojkvän 3 månader bakom min rygg vägde mer

2 Om min nuvarande bästa vän låg med samma man, eller någon annan
av de som stått mitt hjärta närmast skulle jag inte sparka henne ifrån mig
för att hon är värd mer än punkt ett

3 mitt rum luktar rök för att balkongdörren gick inte upp
och vågskålen att få röka vägde tyngre
trots att mitt rum kanske alltid kommer få behålla den här lukten
hur mycket hårspray jag än haft här inne
och hur arg familjen än blir för att det är inte mitt hus

4 döden igen. om vi känner att vikten att komma ifrån helvetet vi
möjligen lever i är viktigare än nöjet att få leva väljer vi gärna
att offra det trots att jag tror att många inte tänker på att detta är
ett permanent stadium och det finns ingen väg tillbaka efter dådet är utfört

jag vet nu i efterhand att det tänkte inte jag på när jag utförde mitt försök
att lämna denna jord för 4 år sedan
så jag valde att skära mig med garantin att få överleva
men risken för blodförgiftning och infektioner

återigen, vilken skål väger tyngst.
i mitt fall att få skära mig.

bara något jag har tänkt på.

precis som det var fjärilens val att flyga in i min lampa för att ljuset
verkade mer attraktivt än den svala natten utanför fönstret i Bad Homburg
när jag satt i fönstret och rökte

exempel 6

jag valde att lämna min pojkvän för att jag visste att jag älskade honom mer
än vad som fanns i hans ramar att älska mig
precis som jag tyckte det var värt att svälta bort mig själv för att få mig själv tillbaka, få en gudomlig likgiltighet och tålamod jag inte haft tidigare. samt lära mig självdiciplin på ett effektivt och verksamt sätt

och mitt sista exempel, nummer 7

jag valde att flytta till Tyskland för att anledningarna att stanna i ett land
där hjärtat rivits ur kroppen, blivit hoppat på, pulveriserat och uppsuget
igenom någon galen chilenares näsa var inte värt det

så jag åkte i hopp om att finna mig själv utan honom och utan min själ
precis som jag så många gånger innan det varit tvungen att bygga upp
ett liv av ingenting och klarat av det

folk kallar mig stark.
jag vet inte vad det innebär, jag kallar det bara överlevnadsinstinkt.
det skulle väl alla gjort för att skydda sig själva.

eller inte den självdestruktiva typen, vilken jag tillhör, vilket är ganska uppenbart med tanke på att jag visste om att min älskade låg med min vän
men valde att se bort
och jag valde, jag säger inte att sjukdomen var ett val, för det är den inte, men på något skruvat sätt valde jag ändå att lyssna på Ana och bli hög av likgiltigheten

allt är vågskålar och vi måste bara välja vad som är värt att investera i.

så nu luktar det rök i mitt rum och det får jag leva med.

Jag har även beslutat att inte släppa ut fjärilen utan han får hitta ut själv om han tycker det är mer värt än att stanna i lampans förmodligen brinnande värme

Nu är klockan halv två, jag är lätt drucken och jag väljer att investera i att sova
trots att vågskålen med poesi väger tungt
för att mina kära vänner,
poesi är det som fått mig att klara mig, det är den jag har vänt mig till och den
har alltid hört mig så jag tackar alla för att poesin finns och att den tar hand om
våra krossade själar när vi inte klarar av det själva.

jag läste något på toalettväggen på filmstaden
det stod:
"du har rock'n'roll i dina bröst, blues i dina lår, visor i ditt hår och poesi i dina sår"

jag tyckte om det.

godnatt