Den bleka gryningsglöden skimrar
i guldkloten på kapellens korsarmar,
speglas i de oseende glasen
som innesluter
slocknade blickar,
tystnade röster,
vittrade lemmar;

liv till liv lagda:
upphunna
till evig vila,

- eller kanske i väntan -

underbar i råd,
väldig Gud,
evig Fader,
Fridsfurste

- levat med detta:

Se, jag kommer snart
och har med mig lön
åt var och en
efter hans gärningar.

"Snart"?
"Lön"?

 Nåd