Som en okänd & tyst snöflinga
kommer jag fortsätta landa i ditt hår

Likt en idiot viska ditt okända namn i kudden
Som blivit uttorkad & förvandlats till salt alltför länge sedan

jag forsätter vandra på vägen
som döpts till ensamhet
Med livlösa statyer jämns
Livets syn

Inte finns mycket som består
Du har blekt mitt hjärta vitt

Bräcklig, tyst & svag äro jag
Ty jag är en pulveriserad tår