De sade "Gå din väg"
och jag gick.
Tänkte "vilken himla tur att jag har två"
Mina tillhörigheter i en sopsäck
och lika avlägsen känns tiden jag kände mig trygg här
som månen eller kanske mars månad.
Jag kan inte hjälpa (hur jag än försöker) att det hugger till,
"Gå din väg" som ett eko från förr.

Ler du för att du inte förstår,
för att du håller masken
eller för att du helt enkelt inte bryr dig,
pappa...?