som spindelns nät
skört och vackert

i den säkraste hamn
där båten ligger förtöjd
och ingen vind kan harma

källan ur djupet som
vattnar jorden
släcker vandrarens törst
och glittrar i solen

jag längtar efter att sträcka mig
oändligt i alla riktningar
i ett nu som är evigheten

vara brutet bröd
och utgjutet vin
i din hand

stilla i din skuggas tyngd
jublande inför ditt ansikte