Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Melankoliska onsdagskvällar utan vare sig sammanhang eller åldersgräns

Hopkurad till en boll
leker jag ”inte nudda golv”
med mig själv

Röda, kletiga kyssmärken
på spegeln i hallen
Lekte med mammas smink
igen
Tapetserade ögonlocken, hela vägen upp till ögonbrynet
Ögonskuggan, ljusblå

Vackert, lyckligt,
överdrivet, fejk


Mitt liv är som sanden i ett timglas
Rinner ständigt mig ur händerna
Har ingen kontroll
jag bara sveps med

Om jag sitter alldeles stilla
kan jag höra mitt eget hjärta slå
Det slår så sakta nu
Men bultar ändå
så högt

Hopkurad till en boll
leker jag ”inte nudda golv”
med mig själv







Fri vers av Knasboll
Läst 419 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-08-25 23:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Knasboll