Solkatter smeker
min hud.
Jag sitter i skuggan,
och en mans
klocka lämnar
märken på
min kropp.

Jag skriver
i min anteckningsbok.
Ord utan
mening,
ord utan
känsla,
ord utan
ord.

Jag är rätt
konstig.
Det kan jag inte
förneka.

Dagdrömmar,
underbara,
fantastiska,
lyckliga
dagdrömmar.
Om tiden
då allt
fortfarande var
bra.

Rör om i
min kopp med
svart kaffe.
Känner mig
lite sådär
artistisk
och
estetisk.

Min säng var
stor,
tom
och ensam
i morse.
Det var något
som var fel,
något som
inte var som
det brukade vara.

Du saknades.