Sluter ögonen och minns
den värsta smärtan som finns

Ser din kropp ligga död
Finner inget stöd

Låter kroppen falla ner
Inser vad ögonen ser
Knäpper händerna och ber
men du andas inte mer

Jag minns din röst än idag
men har glömt vem som var jag
Känner mig oändligt svag

Jag hör ditt skratt ibland
känner värmen från din hand
Upprepar ditt namn
längtar efter din famn

I en urna ligger nu
det som en gång var du

En sten är allt som finns
som bekräftar att det jag minns
var verklighet
och det är vår hemlighet