Livet är ett stressigt falsk maskineri.
Faller du?
Klockor som tickar bland flackande blickar
Där höghus cisternerna – täcker stjärnorna
Bilarna tutar och människorna kutar
Allt är en loop som aldrig tycks sluta
Som flockar i trängsel – som höns bakom stängsel
En rädsla för allting har satt oss i fängsel
Folk får grått hår av att bussarna går
Och jobbet är viktigare än hur man mår
Alla mår lika och ingen törs klaga
För om man ger vika hör man till dom svaga
Var människa är skraj under slips och kavaj
Är utsidan hel så är insidan paj
Folk går och lider - Tror på bättre tider
Vältämjda att blunda om sanningen svider
Man gömmer var tår i sitt själsliga sår
Och har sönder allting som man inte förstår
Faller du?
Allt som glimmar är inte guld
Faller du?
Din rikedom kan va en skuld
Faller du?
Eller är ditt hjärta så kallt?
Du faller nu
För guld som glimmar är inte allt.