det började som en saga, gick senare utför
hon vilade sitt ansikte mot hans hals.
död. hans andedräkt ej längre värmde.

så är poesi, tänkte hon. sedan reste hon.
gick genom sfärer av skepnader

det har blivit kallt, utan honom frös världen.
is och halka, utan balans. saknad.

så var världen åter platt och utanför
föll nysnön, frost av rosor bedyrade
hennes sorg.

så en tidig morgon föddes en flicka
ur hennes blick brann hans låga.