Jag tar ett tag och efter det ännu ett, så arbetar jag mig igenom den mjuka massan.

Känner hur tankarna försvinner bort någonstans, hjärnan töms på allt onödigt och kvar finns bara nuet.

Tittar för en stund in i de mörka ögonen, ser glädjen och kärleken framför mig.

När ett område är klart jobbar jag mig vidare.

Värmen från fönen värmer hela mig, utifrån och in.

Från att vara blöt och kall förvandlas sakta hela du och blir fluffig och mjuk.
Len som silke.

När vi är klara ser du ut som ett underbart moln av päls.

Tänk att pälsvård kan ge mig inre frid?


Bättre än all terapi i världen.