Jag simmar genom smält gummi, ständigt hamnar huvudet under ytan och jag kippar efter luft..

Sakta sakta tar jag mig framåt men bromsas ständigt.

Det är en kamp för överlevnad
en kamp för att få luft
en kamp för att långsamt ta mig framåt.

Aldrig någon paus, ingen som kämpar åt mig om jag behöver vila.
Stannar jag, sjunker jag.