förskjut mig långsamt
i tystnad
bort från din verklighet

låt mig slåss med paranoian
slita sönder varje andetag

skjut mig i tystnad
långsamt
med din verklighet

låt mig leva med paranoian
slita sönder varje undantag

ty i bortomland
ekar
bara orden av
vårt farväl

låt mig leva med megalomanin
slita sönder varje ord till bokstäver

i tystnaden ekar
ensamhetskriken
mot kala vita väggar

låt mig leva med megalomanin
slita sönder varje kroppsdel till atomer

jag önskade mig tavlor
i svartvitt
men allt som blev kvar
svarta hål

låt mig slita sönder varje andetag
låt mig slita sönder varje undantag
låt mig slita sönder varje ord till bokstäver
låt mig slita sönder varje kroppsdel till atomer

jag förskjuter dig
långsamt
med min tystnad
bort från dig

låt mig slita sönder varje andetag
låt mig slita sönder varje undantag
låt mig slita sönder varje ord till bokstäver
låt mig slita sönder varje kroppsdel till atomer

jag tål inte
kontrollförluster
jag skriker aldrig
av rädsla för
megalomani

låt mig slita sönder varje andetag
låt mig slita sönder varje undantag
låt mig slita sönder varje ord till bokstäver
låt mig slita sönder varje kroppsdel till atomer