Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Trädet






Vid uppenbarelsens träd
vars grenar förlorar sig
i den bländande skyn

klarnar tanken
och rösten blir mjuk

stillheten omfamnar
och allt kommer
i sin egen takt

ljuset strömmar
bygger nytt mod

medan
sanningen strömmar
in i vilset hjärta










Fri vers av Michaela Dutius
Läst 259 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-10-10 13:01



Bookmark and Share

  Maria T
Uppenbarelsens träd
tolkar jag som korsets träd
och då får dikten en
mycket djup innebörd
2010-10-20

  Ewa-Britt Nilson VIP
När orden
klarnar när
allt renas och
sen förenas då
vet man närpå vad
det är som menas...
2010-10-10

  anits VIP
Underbart vackert skrivet
ord och rader som jag tar
till mig
2010-10-10

  Anna*
Ja, precis så är det. När allt faller på plats blir det mjukt och läkande. Gott och varmt! Tack för en fin dikt som är så mitt i prick just nu =0)
2010-10-10
  > Nästa text
< Föregående

Michaela Dutius
Michaela Dutius