Stjärnor ligger strödda
som damm över en marmorskiva
vintergatan glider fram
en väg av tjockt vitt puder

Gud drar i sig hela linan
och helvetet bryter lös

Det känns som om min glaciär krackelerar
exploderar, ejakulerar, går sönder
varje por brister
jag flyter ut ur sprickorna

Stoft och lava bränner min hud
jag måste verkligen ha dig