du kom som en stormvind
in i min famn och
in i mitt liv
jag hade aldrig väntat mig
att du skulle falla för mig
och blev ännu mera förvånad
när jag föll för dig!

du gav mig allt
men lämnade mig ändå
med en känsla av tomhet
som om jag hade utnyttjats
bara för din njutnings skull

kanske var det så då
men jag kunde ändå inte
säga nej
när vi träffades igen och
allt upprepades

så ljuvt
så underbart
så bittert
så kallt

idag i eftertänksamhetens
krassa verklighet
vet jag att du var inget att ha
att jag var nog helt enkelt för
bra för dig

som du sa
du kunde inte förstå hur jag kunde
falla för en liten "mupp" som dig..

men vad fan,denna gången har jag
tagit mig upp av egen kraft,starkare,
och jag tänker inte låta mig luras igen

inte ens av mina egna känslor
för mitt hjärta ljuger ibland,det har nog
inte så mycket förstånd;)

visst värker det ändå
men jag har gått vidare

nu finns det så många underbara
människor i denna värld
så det vore rent märkvärdigt
om jag inte skulle hitta nån endaste en!

men jag tar det lite lugnare nu
vill inte hetsa som förut
ödet gör som det vill ändå
och en vacker dag så.....