Jag rensar
skelett ur garderober.
För att våga öppna dem

och det finns
tårar.
Vi är rädda.

De är
rädda
tårar
som får min själ
att ruttna.

Det föll en skärva,
i natt.
Får man önska sig något då?
Jag saknar honom.

Vi är
marionettdockor

utan trådar.
Bara blodsband
som sliter oss
bakåt.
Vi är

ett timglas
fastlimmade på bordet.

Jag har förlorar
mig själv igen.
Ring Efterlyst,

jag är ingenstans att finna.

"Mother says I
was a dancer
before i could walk"

Det föll en skärva
i natt,
från mitt hjärta.
Rakt ner

till botten,
av ångesthavet
i mig själv.

Vi är,
nervtrassel

och jag spinner i din närhet

Vi fastnar i
kärlekstrådarna
och du kan inte andas.

Det skär i mig.
Det skär i henne.
Det skär i honom.
Jag skär i mig.

Sagor slutar inte så här.