Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om att vara älskad, även fast man är ofullständig, "trasig". Inspirerades av en pojke med handikapp, som alltid sa att han var trasig.


Det trasiga barnet

Det trasiga barnet
Vilar i sin moders famn
Varma tårar rinner
Ner på barnets mjuka hud

Förundrat ser detta skötebarn
Upp i det sorgsna ansikte
Sträcker ut sin lilla hand
Och rör vid sin mors kind

Tårarna slutar rinna
Båda ser på varandra och ler
Värmen från barnets hand
Får moderns hjärta att smälta




Fri vers av Madeleine Norman
Läst 162 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-10-31 23:00



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Madeleine Norman