Du har inget att komma med
när kollegorna skryter och skrävlar.
Du hukar dig dömd,
bara gör ditt jobb.
Sen drar du när klockan slår fyra.

Om du bara kunde få säga
att du gick nere vid Mälarens vatten
arm i arm och i solens värmande sken.
Det skulle vara något att berätta,
kvallitet.

Du kan ej, det verkar som förgjort.
För du får det till att jag är bråkig
och ond, ej vill dig väl, det värker i din själ.

Att felet är mitt för att du inte kan njuta din dag,
och sedan kunna säga: "Vet ni vad jag gjorde igår?
Låt mig berätta..."