Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

klarinetten


det dåliga samvetet
är numera en
grumlig bakelse


vi fyller år
med överseende
vi får presenter
kanske
ett stick i halsen


den trista trafiken
tre idioter på rad
den ena säger
ingenting


jag såg pressen
hans ögon var
glada



varför har du
lockigt hår
varför kokar du
the eller kaffe


jag hade något
jag hade något
åt dig


men jag kan
jag kan inte minnas
om det var ett höghus
ett höghus eller
någonting fint














Fri vers av Elin Katten Lo VIP
Läst 433 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2010-11-09 21:22



Bookmark and Share


  Anna Frölander
Du har ditt alldeles egna sätt att skriva på (det har jag säkert skrivit förut). Det är hur de relativt korta delarna bygger upp en helhet, bit för bit lägger jag som läser ihop pusslet, bit för bit växer en mer sammansatt bild fram. Du har ett enkelt, nästan naivt språk och det är fantastiskt hur mycket som ryms där, hur det går in. Här finns en ensamhet, kanske en övergivenhet, som är svår att komma runt. Titeln får jag fundera mer kring, kanske är det klarinettens lite dova, melankoliska ton som speglas i dikten. Uppskattar detta.
2010-11-11

    Cronopio
Den här är sorglig och vacker. Den känns nedskalad, nedtonad. Därför får den, för mig, motsatt effekt. Det blir, ursäkta upprepningen, väldigt effektfullt. Ibland behövs till synes små tekniska medel för att göra något stort.

Du berör här.

"vi fyller år
med överseende
vi får presenter
kanske
ett stick i halsen"

får mig av någon anledning att tänka på Radiohead, trots att jag aldrig varit ett stort fan. Det är ångest, och ångest över att det finns så mycket att säga, men så lite tid (och plats) att säga det på. Förlåt om jag svamlar, men din dikt fick mig att vilja uttrycka mig, och det ska du ta som ett bra betyg.

Det enda jag inte gillar är att du stavar te med h. Men det är i sammanhanget en petitess.

Tack, Elin.
2010-11-09

  peter markurth
känns
2010-11-09

    ej medlem längre
Höghus eller inte, just då betydde det i alla fall något, det är allt som räknas.
2010-11-09

    Melona
Elin,

du skriver alltid så berörande.
Förgänglighetens sorg, det förlorade
och nästintill desillusionerande.
Livets leda, dessa dagar
som man gör saker och inte vet varför,
men för att.

"jag hade något
jag hade något
åt dig


men jag kan
jag kan inte minnas
om det var ett höghus
ett höghus eller
någonting fint"

- greppbart.
2010-11-09
  > Nästa text
< Föregående

Elin Katten Lo
Elin Katten Lo VIP