~*~

Här ströva Pilgrimmer, som så långt irr'de för att finna
Uti Golgata honom död, som leva i Him'len;
Och de som för att sig försäkra om Paradiset
Döende tog på sig Dominikus sorgedräkt,
Eller som Franciskanermunk tänka sig att passera förkl'dd; [480]
De passera Planeterna sju, och passera den fixstjärna,
Och den Kristalliska Sfär vars balans väger
Denna Bävan omtalt, och som först sig rörd's;
Och nu vid Him'lens Gallergrind verkar Sankte Per
I åväntan på dem med sina Nycklar, och nu vid foten [485]
Av Him'lens upphöjelse de lyfta sina Fötter, när si
En våldsam korsvind från bägge Kuster
Blåsa dem tvärs åt sidan tiotusen Halvmilar på sned
In i den bedrägliga Luften; då kunna ni få se
Kåpor, Huvor och Dräkter med dess bärare omkullkastade [490]
Och fladdrande till Trasor, då Reliker, Radband,
Avlater, Fördelan, Förlåtelser, Bullor,
Vindens lek: alla dessa ting i högan sky uppvirvlade
Flygande öfver Världens baksida långt bort i fjärran
In i en Limbo vid och bred, kallad sedan dess [495]
Dårarnas Paradis, för ytterst få okänt
Långt efteråt, nu obefolka't, och obeträtt;
Hela denna mörka Globosfär Fienden fann då han passer'de,
Och länge han vandrade, tills slutligen en strimma
Av gryningsljus sig vände dit hän med hast [500]


John Milton 1667

LPWJ svensk version 11/11/10

En länk för de som var med då, också (eller kanske framförallt) för de som inte var det



Förlorat Paradis: Bok I & II (J.Milton)