Är jag för svår att förstå
och du
alldeles för enkel

Kanske det
Jag håller med

Du lever därute ständigt
Du gör som du pratar

Jag
en besökare som lärt sig gå hem
för att ha nåt att skriva om


En omöjlig dragkamp
En katastrofkombination
av djup och yta
Nån som känner för mycket för att
förklara sig
och en annan som inte har något
att berätta

Det blir så lätt fel
av ånger
utan återvändo
Endast ensamhet
och tystnad
lämnas kvar

Men den trivs du i
Du verkar trivas i tystnaden
bland mellanrum och
resoluta tag

Jag får panik
fast bara ibland
Det är så meningslöst
för mig till slut

På hotellrum
ser man alltid bättre ut naken
Det är konstigt

Varför är det så

Man är provisoriskt lätt
utbytbar
På väg i livet och
utan eftertanke
med dunkel belysning
verkar allting bättre

Det spelar ingen roll
hur du vill känna mig

Fast
jag anar nog
vilka sidor du hellre
tar på mest
Det är de sidorna jag föredrar







för berörd
lär jag aldrig bli