Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Konsten att falla vackert, en tragedi

Tindrande ögon
Som förlorat sin glans
Inom mig är allting svart

Famlar i mörker
I ett försök att hitta ut
Igen

Har förlorat det som är jag
Är vilsen i mig själv
Sitter nu bakom lås och galler
Förvirrad, ensam och rädd

Vaknar varje morgon
Av att livet har fortsatt utan mig
Inget stannar upp för att fråga hur allt är fatt

Så mina fötter fortsätter vandra
Ikapp med tickande minuter
Dagar som bara räknas för alla de andra

Så jag fortsätter le åt främlingar
Där vi pulsar fram i snön

- Konsten att fall vackert




Fri vers av LovisaCecilia
Läst 238 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-11-29 20:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

LovisaCecilia
LovisaCecilia