Jag står där jag vart förut

i ovishet och längtan

drömmar känner inga gränser

Jag står där tiden går

mot fallande snö och kylan som biter

för lika hårt som kylan når in

biter minnen som etar sig fast

Jag står kvar där jag vart förut

bär mina steg framåt och ett bakåt

och havet ser så ensamt ut

lika vilset och förvirrat som jag

Jag står där jag vart förut

i väntan på ett tecken från ovan

står jag kvar....