Jag sa att du var vacker.

Med bara fötter pressas de springande benen ner mot den kritvita snön som förgyller våran vardag.
Den förgyller våran vardag.
Det var en liten gubbe med stora glasögon, öronlappsmössa som täckte halva ansiktet och fryst stort tomteskägg som sa det till mig. '
Snön lyser upp våran vardag.
Fast hans skägg var mer grått än en riktig tomte. För tomtar har vitt skägg, jättevitt skägg.
Det sa dem faktiskt på tv en gång.

Fötterna stannar upp, rödrosa som mormors basker. Eller som den där jättegoda klubban man alltid köpte på rasterna under högstadiet,
som förvandlade tungan till en blodröd klump och ens läppar sådär äckligt läppstiftsaktiga.
Fast nu är fötterna blå,
sådär blåbärsblå. Och en skvätt lila.

Du sa till mig att det var vi, alltid vi, bara vi, endast vi.
Vi.
Du och jag.

Mamma har långkalsonger tills alla barnen springer runt och skriker "april april din dumma sill". Jag tänker alltid på barna i bullerbyn när det blir april.
På hur olle och hans lillasyster samlar sten för att tjäna pengar, vanlig sten som ligger på marken. Vi är nog alla stenar som ligger på marken, ibland.
Människor kliver på oss utan att märka någonting.
Män i skor.
Skor med män.
Som en skepnad smälter vi in, som en sten.
En man i en sko, två skor, ett par skor. Jag är en kvinna i ett par skor, en skepnad,
likt en sten som går att trampas på när som helst.
Ingen märker, inte ens jag. Inte längre. En kvinna i ett par skor, ett par skor som klär en kvinna.

Jag sa att jag älskade dig, du skrek att du hatade mig.

Dina läppar smakar hallon och alkohol. Du småskelar lite onyktert med dina ögon mot mig och ler sådär alkoholberusat och sött. Du sprang ut i linne och jeans, bar om fötterna och dansade i snön. Du dansade runt bland snöflingorna och sjöng,
sådär småfalskt och underbart.
Min kropp frös, till is, helt paralyserad stod jag och betraktade dig.
Detalj efter detalj.
Hur varje snöflinga smälte in i din rödaktiga hy, hur
håret lockades av kylan och hur snön trängde mellan dina snea tår.
Du dansade mot mig, kysste mig med dina hallonalkoholiserade läppar och studsade ut igen. Tills din arma kropp föll ner mot snön.
Du skrattade.
Du var lycklig.
Du gjorde mig lycklig.

Dansade fötter över snön, en dröm, ett minne. Du sa aldrig att du älskade mig.