~*~

Den väg han följde, och uppå det Assyriska berg
Såg honom helt först'rd, mer än vad som kunde vederfaras
De lyckliga i anden: hans gestikuleringar skarpa
Han markerade och galet uppträdde, då allena,
Som han ant'g sig vara helt ouppt'ckt, osedd där. [130]
Så vidare han färdas, och till gränsen så kommer
Av Eden, där det undersköna Paradiset,
Nu närmare, hon det Kröner med sin inhägnande grönska,
Som vid en lantlig vall låg den öppna slättens höjd
Av kraftig vildmark, vars bevuxna sidor [135]
Med överväxta busksnår, groteska och vilda,
Tillträde förvägr'de; och ovan dem där uppväxte
Uti oöverstigliga höjder utav storslagen skugga,
Ceder, och Pinje, och Furu, och utgrenande Palmer
Ett Sylvanskt Sceneri, och som rankorna steg uppåt [140]
Uti skugga ovan skugga, en skogrik Teater
Av ståtligaste utsikt. Dock högre upp än dess topp
Paradisets kungligt grönskande vall skjöt upp:
Vilken för vår högste Majestät gav stora utsikter
Över hans nedre Rike angränsande runt. [145]
Och högre än denna Vall en omgärdande rad
Av betydande Träd fulla av den mest välsmakande Frukt,
Blommor och Frukter genast med en gyllene nyans
Framträdde, med glada emaljerade färger blandade:
Uppå vilka Solen än gladare sina strålar där tr'ckte  [150]

John Milton 1667

LPWJ svensk version 14/12/10

Förlorat Paradis: Bok I - III (J.Milton)