Agnes #20
den lyckan
jag ser i dina ögon
när du låter dig
omslutas av bollhavet
en lycka jag aldrig
trodde mig
få se igen
vad önskar du dig
i fyraårspresent
dig
blir ditt rättframma svar
du har redan mig
du spelar febril progg
med ditt rosa
plektrum på min
ostämda
nylonsträngade
gitarr
kazoo
och rismaracas
vi gjorde av
en gammal
kryddburk
och när du leker
med min gamla
vigselring
påstår du att du vill
gifta dig med mig
du hade stulit med dig
en påse julpynt
från mamma
som vi klädde
en tallkvist med
i en vas
du slår i näsan
på köksbordskanten
renderar i tårar
2 minuter
sen bortglömt
pappa
kan inte du flytta
närmre mig
så man kan gå
till varandra
när man saknar den andra
det skulle jag gärna
men har inte råd
och bara kötid
i 5 år
svårt
att förstå
rutchkana bakochfram
på magen
i den isiga backen
åker karusell
i lekparken
håller i dig
så hårt du kan
med skräckblandad
förtjusning
och jag ryser
av vällust
vid blotta
anblicken
så tacksam
så stolt
över att
över huvud taget
få känna dig
och dessutom få
vara din far
jag har inte många
glädjeämnen
i mitt liv kvar
men jag har dig
och det räcker
långt