I

mina

vildvackraste drömmar

finns du där

vandrande över en lilablommande ljunghed

vilande i det nepalesiska bergets skugga 

ridande på tundran intill älvens sommarglitter

födande barnen som blev våra om och om igen

vid min sida

älskande i tidens mellanrum

allt vagare blir skillnaden

mellan nattens och dagens färder

vid otaliga tillfällen förnimmer jag din närhet

i ruset från drömmen

i ögonglittret hos förbipasserande

i tanken mellan vardagens händelser

i mina händers tomhet

lika många som dagarna

vi upplevt  utan varandra 

är mina frågor.

min längtan efter delande brinner

liksom min nyfikenhet.

genom vilka öknar har du färdats?

under vilka himlar har du somnat?

vilka solar har värmt dig vaken?

ur vilka brunnar har du öst kärlekens lov? 

Förlåt mig att jag har tvivlat.  I tider har jag inte vetat. 

Drömde jag dig? Bar saknaden i mitt hjärta ett namn?

I stunder av klarhet fann jag åter visshet. I min själ är ditt

namn ristat med längesedan bortglömda runor.

Tiden är kommen för oss. Att enas under samma himmel.

Hör min bön vackraste.

Jag är du. Tillåt mig att leva i dig.
Ta emot min gåva, som är du i mig.
Låt mig leva i dig.
Ta emot den gåva ,som är jag i dig.
Virvla vackra du.
Bli ett med mig. Förenas i tiden, i intigheten.
Släpp mig fri i dig och du blir fri i mig.
Ett är vi tillsammans.