levande vilja i riket av ångest
för mig ut mot förändringen
dras mot den enda riktning som magnetiskt
för mig mot rädslan

vet vad som är riktigt
vet vad som är rätt

spelar ingen roll

för det suger fast min kraft
mitt sinne
och min vilja

jag hånskrattar åt det omöjliga
ler åt det övermäktiga
ironiserar över den bristande makten över sig själv

ändock
är jag, precis som du, sökandes efter det

jag är förlorad i den styrka som drar mig åt ett annat håll än

vilja