Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
in memoriam


Mitt hus det låg öde och tomt


Mitt hus det låg öde bland andra hus
smutsiga fönster trasiga väggar
och dörren den glappade hungrigt
vinden ven kring och igenom
fick fästen att skaka och kylan dra in

Det kom en främling
Han tände ett ljus
Han tände en brasa i öppna kaminen

Och Lammet blev slaktad
Dess blod på min dörrpost
Och dödsängeln vandrar förbi

Mitt hus är nu upplyst
dess fönster är rena
dörren står stadig inbjudande öppen
Det brinner en brasa
som kastar sitt sken
och sprider sin värme och frid




Fri vers av rebecca d
Läst 1184 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2005-12-09 07:02



Bookmark and Share


  En strimma av guld
Du beskriver denna så bra.
2010-02-11

    eva m h
Härlig förvandling! Som min\"Blommande trädgård\"!
2007-09-13

    Orm den gamle VIP
Så vackert hoppfull..
2005-12-09

  rebecca d
o, så bråttom jag har jämt, pinsamt: min kommentar nedan, som jag inte får bort nu, ska vara på: fri som en fågel....
2005-12-09

  rebecca d
jag tror så här om jaget (se nedan): Undret är så stort, att jaget faller i beundran o hänryckning glömsk av sig själv....:)
2005-12-09

  Propella
Vilket bildspråk!

"och dörren den glappade hungrigt"

Du är verkligen inne i ett bra flyt nu.
2005-12-09

  Rachel Roth
hoppingivande om hur livet kan ta en vändning...mitt i det mörkaste. ödsligaste. En främling kom med ljuset. Tänk om vi skulle se så på de vi inte känner...som bärare av ljus....
2005-12-09

  Smultris
Ohhh... jag ryser....

Först sprider sig ett lätt obehag i kroppen, men när jag läser vidare så kommer den varma sköna känslan...

Tycker du har använt orden helt underbart här, bilden du målar upp tränger sig genom huden... *jag står utanför huset och ser på....*
2005-12-09

  sol
fin symbolik för åter liv..
2005-12-09
  > Nästa text
< Föregående

rebecca d
rebecca d