Att känna kylan, inte med fingertopparna som redan är kalla, känna kylan med huvudet
tankar som tänker för mycket. Och kylan som är alldeles för kall mot rösten som inte pratat på flera år,
och tungan klibbar mot gommen och det susar konstigt i öronen. Är det hjärtslag? År sedan sist ett hjärta slog men ett enda slag, jovisst, det kan vi kosta oss på innan vi blir gamla och dör och någonstans kommer någon annans hjärta att börja slå eller sluta slå eller vad spelar det för roll? Det är som en pingisboll mellan väggarna, och väggar är som musslor att ibland så öppnas käften när tillräckligt med tid har gått eller så bildas en pärla men det beror ju helt på vilken mussla det är för sådant ska man inte ta för givet, nej det ska man inte göra, då kan man slå sönder pärlor eller musslor i onödan och det betyder ingenting för oss men musslorna skulle nog klaga och pingisbollen tyckte nog att det var fel från första början, att bli placerad i en mussla, menar jag, för en pingisboll är menade att dansa över bord men ibland så hamnar man inte där man ska och då kan saker bli fel eller rätt det beror på hur man ser på det hela. Men de där hjärtana som slår eller inte slår de säger samma sak; att ibland kan saker och ting bli fel beroende på hur man ser på saker och ting för ibland slutar ett hjärta slå utan anledning alls och det är något vi brukar gråta för. Men mitt hjärta har inte slagit på hundra år och det är okej med mig jag är van vid det men ingen gråter för mig, nej, ingen gråter för de är också vana vid hjärtan som inte slår men som går och går och går utan att slå. Det är så det är ibland trots att det är malplacerat och vissa säger att jag är någon form av dementi men det vet jag inte det kan ingen veta för sånt lär man sig inte i skolan eller på gatan eller på hörnet av macken. Jag lär mig ingenting så det är okej med mig men andra kan bli arga då och säga att man ska kunna saker, och saker som man kan ska man kunna göra på ett visst sätt sedan utan att det ska bli massa misstag och fel, men jag som kallas för dementi säger att misstag kommer jag göra ändå så sluta att tjata så på mig för jag blir bara stressad och ledsen då. Men det kan de inte förstå för det susar inte i deras öron av snäckskal och hav och ett hjärtslag som slår. Och deras tungor klibbar inte mot gommen så som min gör och det låter inte konstigt när de andas och de tänker inte på samma sätt, för allt måste vara rätt rätt rätt i deras värld men så fungerar det inte för mig, för jag fryser inte om händerna, jag fryser om huvudet.
Jag vet t.ex att man kan bli förkyld utav gråt.